pin

Origem: Wikcionário, o dicionário livre.

Araucano/Mapuche[editar]

Verbo[editar]

pin

  1. dizer
  2. contar


Bretão[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. pinheiro

Ver também[editar]

No Wikcionário[editar]


Curdo[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. pinheiro


Espanhol[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. alfinete

Ver também[editar]

Na Wikipédia[editar]


Francês[editar]

Substantivo[editar]

  Singular Plural
Masculino pin pins
Feminino
Comum aos dois
géneros/gêneros

pin

  1. pinheiro

Ver também[editar]

Na Wikipédia[editar]


Friuliano[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. pinheiro


Holandês/Neerlandês[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. alfinete


Inglês[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. alfinete

Verbo[editar]

pin

  1. (Interface gráfica) fixar

Ver também[editar]

Na Wikipédia[editar]


Lombardo[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. pinheiro


Occitano[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. pinheiro


Piemontês[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. pinheiro


Romeno[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. pinheiro

Ver também[editar]

Na Wikipédia[editar]


Truquês[editar]

Adjetivo[editar]

pin

  1. sagrado


Vietnamita[editar]

Substantivo[editar]

pin

  1. pilha

Ver também[editar]

Na Wikipédia[editar]